And btw, det där provocerande inlägget jag hotade med tidigare...jag funderar på att skippa det. Fast det vore förstås astråkigt och lite out of character om jag skulle skippa en chans att reta upp folk...

Vi får se, vi får se.

Vi avbryter ert bloggläsande för följande meddelanden (reklam)

Det händer en hel del i Åbo. Hela tiden! Som ni redan vet (eftersom jag antar att ni alla redan läst föregående inlägg) så är det imorgon öppet hus på konstakademin. Gå dit. Det är kul. Och om ni aldrig själva pluggat på en konstskola men tänker er en framtid inom kultursektorn så kan det säkerligen vara bra att se i vilken slags omgivning framtidens konstnärer bildas!

På lördag kan de som är intresserade av dans styra mot Barker teatteri. Där är det "Tanssia tanssia!"

På onsdag nästa vecka (24.11) kl 19.00 är det dags för årets sista "Torakkailta". Det är bland det roligaste man kan göra i Åbo, det kommer att förändra ditt liv och det är gratis. GÅ!!

Det händer säkert en hel del annat också, men de här tror jag på.

Mera plättar!

Ännu en blogg om kulturledarskap -->

I love my Mac

Alla som vill läsa ett politiskt korrekt inlägg räcker upp en hand! Ok, härnäst kan alla som nu har handen uppe surfa vidare till någon annan site.

Vi hade föreläsning idag. Två veckor har jag väntat, två torsdagar har jag varit på väg till föreläsningen för att samma dag upptäcka att vi inte har någon. Med andra ord var mina förväntningar ganska höga.

Två timmar och 15 minuter, ingen paus. Jag hann skicka tre email, redigera ett blogginlägg, uppdatera min facebook status, kommentera på tre kompisars facebook statusuppdateringar (flera gånger), chatta en liten stund med min pappa, läsa den här artikeln på DNs sida plus läsa dagens Rocky i DN. Hann också tänka att jag skulle vilja supa den där föreläsaren under bordet bara för att se vad som händer.

Jag är ledsen om detta inlägg upplevs som stötande. Eller näe, det är jag faktiskt inte. Jag är ledsen om jag sårar någon, det ska man inte göra. Men jag tyckte inte om dagens föreläsning. Man kan inte tycka om allt. Och att låtsas som att man gör det är bara dumt och tråkigt.

Jag skulle förstås kunna gå in här på hur detta (alltså denna blogg) är en del av studierna, hur den förmodligen läses av mina lärare och kurskamrater och hur jag därför borde skriva politiskt korrekt. Men det är inte jag. Jag tycker man ska behandla alla med respekt, men jag tycker också att det är helt ok att vara ärlig även om sanningen inte är den folk skulle vilja höra. So there. Tyckte du det här var provocerande föreslår jag att du inte läser det inlägg jag har på gång efter detta.

Nästa vecka är det dags igen för:

Tillställningen börjar samtidigt som vår föreläsning (visst har vi en nästa vecka?), men fortsätter ända till kl 23, så det finns alltså gott om tid även efter föreläsningen. Jag ska dit.

Sir Ken Robinson is my hero!

Sitter här i väntan på kvällens föreläsning. Funderar på kultur, konst, kreativitet och ledarskap och kom ihåg ett youtube klipp min capoeira lärare tipsade om i sin blogg. Klippet är ett tal av Sir Ken Robinson och att lyssna på det här får mig att känna mig som Gert Fylking vid utdelandet av Nobels litteraturpris (minus sarkasmen).

Yes we can!

Läste ni Petras senaste inlägg? Det gjorde jag. Ibland blir det nog så att man blickar utåt så mycket att man inte lägger märke till det som händer här. För visst händer här en hel del! Och riktigt bra grejer dessutom!

Till exempel de här killarna.

Inte nog med att de är från Finland, två av killarna är dessutom från Åbo (och en gick i samma klass som mig när jag studerade cirkus). Själv lyckades jag se killarnas föreställning när de var i Stockholm eftersom jag råkade vara där samtidigt. Där fick de stående ovationer av publiken. Hur ofta händer det? Så här skrev Dagens Nyheter om föreställningen. Och så här tyckte The Guardian.

En annan duktig finsk konstnär är Hans Rosentröm. Han är dessutom ganska stilig måste jag säga. Och på senaste tiden ständigt aktuell med utställningar världen över.

Yay!

Fler kulturbloggar --->