Kavlar upp ärmarna, värmer upp fingrarna och sätter igång

Det är nog så väl dags att ta itu med de artiklar vi skall läsa för denna kurs. En började jag på redan för länge sen, minns inte vad den hette. Den var så total Sahara att jag fortfarande inte läst klart den (Sahara = torrt).

Idag har jag istället läst Sten Jönssons & Lars Strannegård (? kan inte tyda handstilen på pappret, sorry teachers) kapitel om symboliskt ledarskap; om kultur och meningsskapande. Betydligt mycket intressantare skriven text! I den diskuteras förändringen/utvecklingen av synen på ledarrollen. Från att traditionellt ha setts som någon som leder ett maskineri i syfte att producera produkter till att ses som någon som ska skapa mening i processerna. I artikeln säger de om den gamla ledarsynen:

"Ledarskap blir i detta perspektiv en fråga om att styra maskinen - en ingenjörskonst som handlar om att manövrera organisationen där ledaren i upphöjd position sitter i styrhytten och med allvetande blick övervakar att maskineriet fungerar som det ska."

Så här tror jag personligen att det fortfarande är i många många företag. För mig känns detta som att underskatta människor. Som om de vore maskiner och inte levande varelser av kött och blod som känner och har behov av att förverkliga sig själva.

Om synen som är mer inriktad på kultur och meningsskapande skriver de:

"Kulturperspektivet lyfter fram att företag kan förstås inte bara som mekaniska produktionsapparater utan också som sociala sammanhang som bygger på människors föreställningar och idéer."

Och att:

"Världen i sig har ingen inneboende mening - vi som meningsskapare ger den mening."

Dessa två citat sammanfattar ganska väl vad artikeln handlar om i min mening. De talar om ledarskapet som en process vars syfte är att genom symboler och ritualer skapa mening i det som sker och i de processer de underordnade väntas delta. Det handlar om att övertyga, att skapa en verklighet åt andra, om storytelling.

Intressant och jag håller med om mycket. I artikeln används en liknelse med politiken, att det just gäller att övertyga folk genom att använda symboler för att påverka människors föreställningar. Själv vill jag dra liknelsen ett steg längre och säga att ALLT handlar om marknadsföring. Det gäller att sälja in en idée, en alternativ verklighet som man vill få folk att acceptera. Hur man gör detta bygger på samma mekanismer och teorier som används inom marknadsföring, "we don't sell soap - we sell hope". Manipulation helt enkelt, distrahera, styra, ge illusionen av frihet.

Tyvärr kommer inte artikeln längre än så. Den verkligt intressanta frågan, som de själva också uttrycker men lämnar obesvarad, är den om just ledarskap, vem berättelser lyssnar vi på? Vem är det som bestämmer? Vilka historier vinner?

Som jag ser det, är det först vid dessa frågor som det börjar bli VERKLIGT INTRESSANT. Vi kan alla berätta historier, använda symboler etc, men vad är det som gör att vi väljer att lyssna på vissa medan vi förkastar andra? Kan det vara så att det bär tillbaka till de frågor vi rörde oss kring i kursens första början, att vissa ledarskapsegenskaper helt enkelt är medfödda? Själv tycker jag inte att det är en allt för tokig teori, det är så det fungerar i naturen också och det är därifrån vi kommer. Alla myror eller bin föds inte till drottningar (märk väl DROTTNINGAR, inte kungar).

Inte tror jag att jag har några mer sanningar eller svar att komma med än de hade i texten, men nog är det intressanta frågor som tål att funderas på. Och jag tror också det är mycket viktigt att faktiskt se dessa frågor istället för att bara läsa vad som redan finns givet. Vill vi komma längre måste vi leta efter svar på de obesvarade frågorna, inte bara lära oss svaren till de som redan besvarats.

Nu ska jag gå och se på cirkus. Det kan du också göra. Köysiteatteri, kl 19.00 idag, imorn (11.12) och på söndag (12.12). Och onsdag nästa vecka (15.12). Gör det! Du kommer bli lyckligare om du gör det. Jag lovar.