Nordisk Film helg

I helgen hade man chansen att se alla fem filmer som är nominerad för Nordisk Råds Filmpris i år. Själv hann jag bara se två av dem, det finska bidraget "The Good Son" och det danska bidraget "The Truth About Men".

Det här med film är väldigt intressant. Jag är inte någon storkonsument av film, har till och med en tendens att somna till de flesta filmer, men jag gillar film ändå. Dessa två filmer fick mig att tänka på stereotyper och skillnader mellan de olika nordiska folken. Vi bor så nära varandra och ser man till sådant som geografi, klimat, språk (bortsett från finskan), etnicitet och lagstiftning och politik så är vi väldigt lika varandra. Ändå finns väldigt väldigt markanta skillnader mellan de olika kulturerna i dessa olika länder.

Till exempel, alla finska filmer jag sett (ok, det är inte jättemånga, men ändå) innehåller en viss typ av melankoli, även komedierna. Vet inte hur jag ska beskriva denna melankoli på ett bra sätt...det är inte ren melankoli, det är någon form av social misär och ångest nästan. Lite som ett trolls strävan efter kärlek och värme som i slutändan garanterat går åt helvete och lämnar trollet ensamt tillbaka på ruta ett.

Så också denna gång. The Good Son. Den var inte dålig. Men jag vill heller inte säga att den var bra. Jag tror att en stor anledning till varför jag tyckte om att se på den var att jag inte befinner mig i Finland nu. Det var som ett snabbt besök till Finland med bekanta landskap, ett bekant språk, bekanta karaktärer (ett gäng dekadenta konstnärer, been there, done that). Hade jag varit i Finland hade jag förmodligen inte ens sett hela filmen. Men den hade ändå en verkan. Moderns gestalt väckte känslor i mig. Jag avskydde henne. Äckliga, oansvariga, narcisistiska människa! Och den stackars lillebrodern, som helt oskyldig tvingas finna sig mitt i en smet som andra lagat. Vet inte om jag vill säga åt er att se den, eller om jag tycker det vore bättre att ni struntade i hela filmen. Gör som ni vill.

Den danska filmen började väldigt bra! Tänkte i början att här har vi en riktigt bra film! Men sen någonstans halvvägs bara dog den. Känns som att skribenterna bakom filmen tröttnade på att skriva den halvvägs genom processen. Andra halvan var bara ett långt utdraget (och ganska förutsägbart) slut. Den kunde ha sagt precis lika mycket med åtminstone en tredjedel mindre tid.

Så.

Imorgon ska jag till Bareum kulturhus för att se Cirkus Cirkör! Ser fram emot det otroligt mycket! Fast samtidigt är jag lite rädd för att bli besviken, har sett så mycket Cirkör (och annan cirkus också för den delen) att det blir svårare och svårare att bli överraskad. Allt blir bara upprepning. Som tur är har Cirkör ändå lysande artister med både otrolig närvaro som otrolig teknik! Ska bli spännande att se!

Creative insanity

Ok, dags att ta sig själv i kragen igen och skriva lite!

PUSHWAGNER!

Såg dokumentären om honom på Operahusets tak. OTROLIGT bra dokumentär! Fint fotografi, bra soundtrack, dekadens och misär serverat med humor. Se den! Och vem tror ni sprang upp på scen precis innan filmen skulle börja om inte Pushwagner själv! Spinkig och skranglig i svart kostym, vit skjorta, svart slips och svarta solglasögon (trots att solen gått ned för ett par timmar sen). Oförutsägbar och lite galen. Eller kanske inte ens så lite.

bild från www.vg.no

Igår hade vi invigning av vår nya utställning på jobbet - "Pionér i 3D-printdesign, Freedom of Creation". Personligen är jag helt eld och lågor över denna utställning! Helt galet fascinerande! 3D printning är nytt för mig så jag lär mig samtidigt mycket. Tänker inte ge mig på att försöka förklara vad 3D printning är för något, så där tekniskt alltså, det jag förstått är att det är helt fantastiskt och att möjligheterna är oändliga! Läs mer på FOC's hemsida. En av designerna bakom FOC var på plats igår, Janne Kyttänen. Han tog sig tid och var tålmodig nog att förklara för mig vad det hela går ut på och hur det fungerar, tackar för det jag. Är ni i Oslo så tycker jag absolut ni ska kika in, alla som varit in på galleriet hittills har blivit lika fascinerade som jag själv är!

bilden är från FOC's hemisda, www.freedomofcreation.com

Både dokumentären och denna utställning och människorna bakom bägge två får mig att tänka på förhållandet mellan kreativitet, innovation, genialitet och galenskap. It is a fine line! Utan människor som är beredda att korsa den linjen skulle vi inte ha något!

Anbefales

Imorgon orkar jag skriva om helgen. Till dess kan ni läsa bloggen jag lagt till i blogglistan här. Jag gillar den.

The blue season

På väst fronten intet nytt

Idag är det kulturnatt i Oslo! Vad jag ska göra då? Jobba och träna. Tur att vi i alla fall har lite servering och (förhoppningsvis) bra musik på jobbet ikväll.

Sensommar

Jag tror hon har tränat...

Var på konsert igår med Oslo Filharmoniska. Jukka-Pekka Saraste dirigerade och Yuja Wang spelade...I'm speachless! Se på videon här under istället.

Pecha Kucha 8.9

Jaha, då har man varit på Pecha Kucha för första gången.

I det stora hela var det väldigt inspirerande att höra folk tala om sina projekt.

Riitta Ikonen och Karoline Hjorth var bra. De var naturliga och fick med sig publiken med sin humor och väckte säkert intresse för sitt arbete.

Förutom dessa damer blev nog mina tre favoriter denna gång:

Vera Micaelsen som talade om samtidsbarnet och samtidskonsten. Hon ville lyfta fram att det görs väldigt mycket konst och kultur för barn men att fältet behöver bättre kommunikation internt. Bra ämne och en otroligt bra talare! Det här är vad som händer när man låter någon som verkligen tror på sin sak tala, det smittar av sig. Man vill nästan hoppa upp ur stolen och skrika JA!

Reinhold Ziegler som är smyckesdesigner. Jag har aldrig direkt reflekterat över huvudtaget på design av smycken. Har väl främst tänkt att de som sysslar med att designa smycken helt enkelt försöker skapa något de tycker är vackert. Därför var det otroligt intressant att höra på Reinhold. Han har undersökt fenomenet "identitet" och utifrån sina upptäckter designat smycken. De var inte världens mest underhållande tal, man brast inte ut i skratt och smyckena var inte direkt vad iaf jag skulle beskriva som vackra, MEN det fanns en så tydlig tanke bakom vart enda smycke att de blev otroligt intressanta. De alla uttryckte något, identitet. Jag lärde mig något nytt, me like!

Runar Gunnerud som är just den typens människa jag bara inte kan förstå, ni vet, den typen som älskar att gräva bland enorma mängder data och göra tabeller och figurer av det. Herregyyyyd, statistik är liksom det tråkigaste jag vet! Har fortfarande inte orkat lära mig SPSS. Men ämnet han nördat ner sig i var kärlek. Då hjälps det inte, man måste le. Han hade hämtat statistik från en dating sajt och lagat tabeller utifrån det. Det var roligt, man kände igen sig och han var duktig på att presentera det på ett kul och avslappnat sätt.

Kvällens ris däremot går till Rostislav Liska. O-M-F-G!! Jag vet fortfarande inte vad det var han snackade om! Att han överhuvudtaget inte förberett sig för detta var helt uppenbart! Det hela kändes som en jävligt dålig parodi på Andy Warhol, tänk Factory Girl. 6 minuter kändes som en evighet då han stod på scen.

Sist men inte minst, en video. Sorry, kunde inte låta bli.

p.s. För säkerhetsskull, en disclaimer, all and any av åsikterna i denna blog representerar inte min arbetsplats officiella åsikter, utan bara mina egna subjektiva, ibland väldigt kritiska, åsikter. Therre!

Pecha Kucha

Ikväll är det Pecha Kucha Night på DogA. Ska bli spännande att höra! Vi har en finsk konstnär med där, Riitta Ikonen, som ska berätta om sitt arbete tillsammans med den norska konstnären Karoline Hjorth.

Imorgon kväll blir det konsert med Oslo Filharmoniska ledda av Jukka-Pekka Saraste. Annars ser jag fram emot en riktigt lugn helg. Om solen skiner ska jag försöka ta mig ut och fotografera lite. Och kanske plocka kantareller.

Stating the obvious (men ibland behövs det)

Vackra saker gör mig glad. Ett vackert ansikte, en vacker sten, vacker musik, några vackra ord, vackra rörelser. Vad som helst, bara det är vackert.

När jag är glad är jag en bättre människa. Jag orkar mer. Är mer motiverad. Vill göra andra lika glada.

Om alla var glada och lyckliga, skulle de då finnas krig i världen? Jag tror hippiesarna på 60-talet var något på spåren (även om de kanske använde andra metoder).

Det här är ju egentligen ganska självklara saker. Det är trevligare att gå till en fin arbetsplats än en ful. Det är trevligare att jobba när man är glad. Har aldrig riktigt förstått stelheten och seriösiteten (är det ett ord? nu är det) inom företagsvärlden. Allt ska vara så jäkla allvarligt och seriöst. Por que?

Särskilt nuförtiden då det hela tiden talas om kreativitet och innovation inom företagen.

Connect the dots liksom, det är inte så jäkla svårt! Glada människor, bättre resultat. Även ekonomiskt. Och nu är det bevisat med studie till och med! Läs den här. Och för att öka kreativiteten på jobbet? Do this.

Oslo World Music Festival

Var på programsläppsfest för Oslo World Music Festival som går av stapeln här i Oslo 2-6 november.

Om du råkar vara i Oslo då får du inte missa denna festival!! Eller om du planerar att åka till Oslo så föreslår jag denna tidpunkt. Eller om du aldrig ens övervägt att åka till Oslo så tycker jag du ska komma ändå!! För så jäkla bra line-up har de!!

Där är sjuuuuuukt mycket som jag vill se, men om jag nu ska välja ut fyra som jag absolut inte vill missa så är det nog dessa:

Fast det är egentligen helt omöjligt att bara nämna fyra...där är så många andra bra artister också. Men bara för att ge er nån uppfattning liksom.

Gårdagens fest var också riktigt bra! Väl genomförd. Goda hamburgare, mums mums, mycket kärlek i dem! Stort tack till arrangörerna för igår, ser redan fram emot november (förmodligen första gången någonsin som jag säger att jag ser fram emot årets gråaste månad, det är inte lite det).